Påskafton

Påskafton de kommande 10 åren

Påskaftonens historia och tradition

Påskafton är en dag fylld av både kulturella och religiösa traditioner i Sverige, och trots att den inte är en officiell röd dag, är dess betydelse i det svenska samhället stark.

I historisk bemärkelse markerar påskhelgen Jesu korsfästelse och uppståndelse, men många av de moderna påsktraditionerna har hedniska rötter som firar vårens ankomst.

På Påskafton färgas ofta ägg i glada färger, vilket är en gammal tradition som går tillbaka till hedniska tider. Ägget anses symbolisera nytt liv och fruktbarhet. I Sverige är det också populärt att klä ut sig till ”påskkärringar” (liknande Halloween-häxor) och barnen går ofta från dörr till dörr för att byta teckningar och pyssel mot godis eller småpengar, en tradition som kan liknas vid det amerikanska ”trick-or-treat”.

Påskris, grenar dekorerade med färgade fjädrar och andra pynt, är också en populär utsmyckning. Det är också vanligt att familjer samlas för att ha en särskild påskmiddag, oftast med lamm och diverse äggrätter.

Medan påskhelgen bär en religiös betydelse för många kristna, har det svenska firandet av Påskafton en stark kulturell och traditionell komponent. Många av dessa traditioner går hand i hand med att välkomna våren och njuta av de ljusare dagarna efter den mörka vintern.

Påskafton relaterar till dessa dagar:

• Långfredag: Den dag man korsfäste Jesus och han dog på korset på Golgata.
• Påskdagen: Den dag som följer direkt efter Påskafton, Påskdagen, firas till minne av Jesu uppståndelse. Den har en djupare religiös betydelse än Påskafton.
• Annandag påsk: Även  annandag påsk  har en religiös bakgrund, ses dagen mest som en extra ledig dag att spendera tid med nära och kära, och kanske återhämta sig från påskfestligheterna. Precis som många andra allmänna helgdagar i Sverige har Annandag påsk en blandning av religiösa och kulturella inslag.
• Juldagen relaterar till påsken på så sätt att man då firar Jesus födelse.